Vägra Döda

Beskrivning av de presumtiva sökandena av vapenfri tjänst 1972/73. Jan Agrell

Ur A – RAPPORT NR 24, JUNI 1974. Militärpsykologiska institutet.

VAPENFRISÖKANDE OCH TOTALVÄGRARE 1966 – 1973:

en statistisk – psykologisk beskrivning. Jan Agrell.

 

Beskrivning av de presumtiva sökandena av vapenfri tjänst 1972/73.

 

Rangordningen för de olika variablerna med kvotavvikelse över 500 framgår av tabell 7. Redan en rak genomläsning låter en bild av vad som utmärker dessa blivande sökande framträda. En enkel systematisering förtydligar bilden.

 

  1. De sökande har vissa negativa förväntningar inför militärtjänsten (rangnummer 3,5 och 8), helt naturliga sådana med hänsyn till deras uppgivna grundinställning. I detta sammanhang kan nämnas att motsvarande kategori 1969/70 uppvisade de lägsta genomsnittliga värden i olika då ställda försvarsviljefrågor, de överträffades endast av de blivande totalvägrarna. Motviljan mot att tvingas döda i krig projicerades alltså redan på den fredstida värnpliktstjänstgöringen, synbarligen i dess egenskaper att utgöra en förberedelse för det krigstida beteendet: att tvingas döda.
  2. De sökande har genomgående mera passiva, stillsamma inåtriktade intressen (rangnummer 6,9,10,12,15 och 20), alltså mera konst och musik, mindre föreningsliv, mindre dans, mindre bilar o.dyl. mindre idrott och fiske (jakt). Intresseprofilen är icke maskulin och saknar handfasta, aggressiva drag. Vederbörande torde vara ganska fridsam
  3. De blivande vapenfrisökandena har en mera passiv och undanglidande inställning till omgivningen (rangnummer 1,7,11,16,17 och 22). Han sysslar således mindre med föreningsliv men har ändå haft förtroendeuppdrag, men framför allt ogillar han självständiga uppdrag och blir även oftare retad av kamrater. Detta att han har haft uppdrag i skola och föreningar, trots att han inte tycker om sådana aktiviteter, får troligen närmast ses som ett uttryck för hans ansvarskänsla att ta på sig ett sådant ok, då det syns honom vara nödvändigt. Den genomsnittliga högre skolnivå, som han tillhör (1969/70 redan till 52 % gymnasienivå mot 29 % för övriga) och hans högre intellektuella begåvning (Q = 808) gör sannolikt att han oftare kommer ifråga för ett förtroendeuppdrag än övriga. Någon motsägelse torde alltså inte på denna punkt föreligga i materialet. Han har inte haft med polisen eller barnavårdsnämnd att göra.
  1. Vissa negativa reaktionsbenägenheter föreligger hos de blivande vapenfrisökandena (rangnummer 18, 19 och 21). De känner sig oftare nere, är mera känsliga och känner sig osäkrare än andra. Till synes alltså en något förhöjd känslighet.
  1. Slutligen föreligger mycket påtagliga avvikelser i fråga om dryckesvanor från övriga värnpliktiga (rangnummer 2,4 och13). Han dricker alltså mindre mellanöl, mindre starksprit och mindre vin och är alltså nyktrare än andra. Sannolikt kan man ta detta också som ett mått på att han tenderar att vara skötsammare. Samma bild av större nykterhet framträdde redan i materialet 1969/70, men var där mätt på ett annat något osäkrare sätt. – I detta sammanhang kan nämnas att de vapenfriasökandena i fråga om narkotikamissbruk (efter en skala för missbruksbenägenhet) 1969/70, uppvisade färre rena avståndstagare (61,3 % mot 75,2 % för övriga) och något flera tveksamma (9,7 % mot 6,9 %). De hade högre värden för cannabismissbruk 2 – 10 gånger, 11 – 50 gånger och över 50 gånger (9,2 % mot 4, 58 %, 2,6 % mot 1,4 % respektive 5,4 % mot 1,4 %). I övrigt avvek de icke från mönstret i stort. Dessa – för all del icke helt färska siffror – skulle kunna tyda på att för denna kategori finnes – mera uttalat än för övriga – en kompensatorisk tendens att i någon utsträckning ersätta alkohol med cannabis. * – Undersökningen 1969/70 gav också vid handen att de presumtiva vapenfria skolkat oftare än övriga.

 

Den presumtive vapenfrisökande framstår alltså som en yngling som tenderar att ha mera passiva, icke manliga, stillsamma intressen och som har negativa förväntningar inför militärtjänsten och som ogärna tar på sig självständiga uppgifter samtidigt som han är mera känslig än andra men därtill också nyktrare än dessa.

 

*För narkotikaundersökningarna, se Agrell, J: Missbruk av narkotika, thinner och läkemedel bland inskrivningsskyldiga 1970/71 – 1972/70 Stockholm, 1974 och där anförd litteratur.